Fångst i gropar tillgick så att i gropens mitt placerades en träpåle, som räckte ca en halvmeter över gropens överkant. Gropen täcktes över med smala raftar, företrädesvis av hassel. Det hela”risades med kvistar och halmboss. Vid stolpen bands en anka, gås eller höna fast. Ankans skrik skulle locka vargen. När denne skulle fångas föll den igenom det förrädiska ”däcket” och blev fångad i gropen, som ofta var försedd med uppåtriktade spetsiga pålar i botten. Endast ett fåtal vargar uppges fångade på detta sätt. Metoden var mer effektiv för rävfångst.
Fångstgropar är lagligen skyddade som fornminne.