Kyrkplats i Bosgård, strax väster om Sirkövägen, med rester från de första kyrkorna i Urshults socken.
Kyrkplatsen i Bosgård är utmärkt med ett storslaget stenmonument. Där låg en gång de första kyrkorna eller kyrkan i Urshult, som då benämndes Hwam. Det exakta läget är oklart men enligt muntlig tradition och skrivna handlingar framgår dock att kyrkogården varit belägen strax söder om den nuvarande mangårdsbyggnaden.
En lagman Folke Karlsson skänker 1282 en åker till kyrkan i Hvam . Från 1667 och den äldsta fornminnesinventeringen som gjorts i Sverige berättas om en stor ihålig ek som står på kyrkogården i Bosgårds gärde. Carl Nilsson, som var ägare av gården under decennierna kring sekelskiftet 1700-1800 talen grävde på kyrkogården och fann då gravar lagda i öster – väster försedda med flata stenhällen (se den resta stenen). Det äldsta dokument som är känt från denna trakt är från 1289 – 1290. Det gäller en tvist och en bannlysning.
Biskop Bo i Växjö skriver till domkapitlet i Uppsala att vederbörande person skall möta upp vid sätesgården Hvam (Min ämbetsborg Hvam). 1423 finner vi sockennamnet Urshult för första gången. Det sannolika är att kyrkan då fanns på sin nuvarande plats i Urshultsviken. Den yngsta kyrkan brändes av danskt krigsfolk på 1400-talet. En rest sten minner om den äldsta kyrkogården, en klockstapel, ett stenaltare och ett stenkors om att gudstjänster ännu firas på platsen sommartid.
Inom synhåll finns på Bos Holme i Åsnen gömda rester av en försvarsborg, som biskopen i Växjö sägs ha brukat till skydd för handelsvägar söderut.